Studieteknik
Planera Vad kommer du att behöva kunna och när? Gör ett schema där du tydligt kan se alla delmål/prov, hur mycket tid du har på dig och hur mycket/vad du behöver studera. Om dina studier följer en kursplan som någon annan lagt upp är mycket av jobbet gjort, men vid egenstudier kommer du behöva göra ditt upplägg själv. Ofta underlättar det att ha en inbokad tid i sin kalender för att få studerandet gjort. Försök identifiera vilken tid på dagen du är mest effektiv och lägg de mest koncentrationskrävande momenten under de perioderna. Prova att boka in samma tid varje dag och försök att hålla den. Kom ihåg att ta pauser! Ett beprövat upplägg är 45 minuters aktivt arbete följt av en kort paus, gärna i kombination med fysisk aktivitet, flera vetenskapliga studier säger att det förbättrar inlärningen.
Ställ telefonen på flygplansläge eller lägg den långt bort, gärna i ett annat rum (forskning visar att vår hjärna blir distraherat av att telefonen finns nära även om vi inte tittar på den). Var tydlig med din omgivning att du nu ska spendera de närmaste timmarna med att studera och be dem respektera detta och inte störa i onödan. Om du har svårt att hålla fokus och motivationen uppe, tänk på varför du studerar och vad du vill uppnå. Finns det ett drömjobb som väntar på andra sidan examen? Hur kommer sitt liv se ut när du är där? Skriv gärna ner din vision och varför du vill komma dit. Men förlora dig inte i dagdrömmar, bara nog för att väcka kämparlusten!
Att bryta ner arbetet i mindre mål är mer hanterligt och att göra något litet varje dag lättare än en stor insats mer sällan. Bygg upp ett belöningssystem för att motivera dig och ge dig något att se fram emot under inlärningen. Men se upp med belöningar som lätt distraherar. Använd inte belöningar som att få titta på sociala medier, spela ett spel eller liknande som riskerar att distrahera dig från studierna. Bättre belöningar är att få ta något gott att äta/dricka efter en viss tid eller ta en kort promenad. Belöningarna kan anpassas efter prestationen, efter en avklarad sluttenta kan de till exempel vara att unna dig att köpa något du velat ha en längre tid, åka på en resa osv. Hitta något som fungerar för just dig. En tydlig att-göra-lista som kan bockas av efter hand triggar också belöningssystemet.
Vi är alla olika och lär oss bäst med olika metoder. För en del är det visuella intryck som fastnar lättast, andra föredrar att lyssna och för några är det att läsa text som fungerar bäst. Men för de flesta fastnar kunskapen allra bäst om flera sinnen kopplas in vid inlärningen. Läs texten högt för dig själv, lyssna på en ljudinspelning, rita figurer eller visualisera när du lyssnar, leta upp andra källor som behandlar ämnet för att få flera infallsvinklar. Det kan vara andra böcker, en podcast eller samtal med någon som redan tillgodogjort sig kunskapen du behöver. Något som också kan vara användbart är att försöka koppla ny kunskap till dina egna befintliga erfarenheter, personer du har träffat eller situationer du varit med om för att ytterligare förankra informationen i redan befintliga “krokar” i hjärnan. Nervcellsstrukturerna gynnas av att informationen upprepas och fler kopplingar skapas i hjärnan. Det kan till och med hjälpa att byta plats för att skapa ännu mer infallsvinklar, testa att gå till ett bibliotek eller ett café (som inte är för stökigt förstås) som du inte besökt tidigare.
Panikplugga i sista minuten Det är möjligt att trycka in en massa fakta i huvudet på kort tid inför ett prov, men det innebär inte att du har lärt dig något. Oftast sitter den kunskapen mycket ytligt och kommer att försvinna lika fort som den togs in. Att sitta och panikplugga kvällen innan en tenta är aldrig en bra idé. Bespara dig ångesten och stressen genom att inte skjuta upp studierna till sista minuten. Om du dock skulle hamna i en situation där du med kort varsel måste ta till sig kunskap snabbt inför en presentation eller ett möte gäller det att hitta de mest effektiva metoderna för just den situationen och som passar ditt sätt att lära (se Inlärningsverktyg).
