Inlärningsverktyg

Inledning
Det finns många olika metoder för inlärning, vissa passar bättre i olika sammanhang än andra och det gäller att hitta de verktyg som bäst passar just dina behov. Fråga dig alltid vad informationen ska användas till. Det är skillnad på memorering av rena fakta, problemlösning, analysförmåga och tillämpning. Användningsområdet styr valet av inlärningsmetod. Oftast är det dock en kombination av olika verktyg som kommer att bli den bästa lösningen. Till exempel skulle du kunna börja med att skumma igenom ett kapitel i en textbok för att se om den är användbar för att sedan gå tillbaka och läsa texten aktivt och anteckna några viktiga stolpar. Efteråt sammanfattar du vad du läst i ett par korta meningar. Du läser igenom stolparna innan du går och lägger dig för att sedan dagen efter återberätta för en vän vad du lärt dig. Kanske gör du sedan en tankekarta för att se hur det du lärt dig passar in i ett större sammanhang. Här hittar du en mängd inlärningsverktyg att prova dig fram med!


Att ta sig an en textbok 
Om boken är med på en litteraturlista har den redan valts ut av en lärare, men är det en bok du själv valt ut ska du alltid kontrollera hur gammal boken är, vem som står bakom innehållet och om den verkar trovärdig. Börja sedan med att titta på hur boken är strukturerad. Läs först igenom innehållsförteckningen. Titta sedan efter korta introduktioner, sammanfattningar och slutsatser. Vilka kapitel verkar viktigast? Markera dem. Välj ut vilka tekniker som kommer vara lämpligast på vilka delar. Använd aktiv läsning med stolpar eller anteckningar för de viktigaste kapitlen, skumma igenom de mindre viktiga delarna och hoppa över det som inte verkar viktigt. 


Aktiv läsning
Läs med en penna i handen. Anteckna viktiga nyckelord och begrepp vid sidan om och markera i boken med ett utropstecken (!) för viktiga partier och ett frågetecken (?) där mer information behövs. Använd små klisterlappar för att markera viktiga sidor i en tryckt bok eller digitala markörer i en e-bok för att snabbt hitta tillbaka till dem. Gör understrykningar i texten, men var sparsam! Tänk på vad syftet med understrykningen är - hitta fakta, belysa en formulering eller hitta kärnan i en längre text. Att stryka under en halv sida är inte effektivt, bara det som är viktigast ska tas med. Efter varje kapitel, stanna upp och skriv en kort sammanfattning på 4-5 meningar för repetition. 


Skumma text
Att skumma igenom en text innebär att man låter ögonen kvickt röra sig över texten för att enstaka ord och begrepp ska “hoppa ut” från texten men utan att läsaren hinner uppfatta några detaljer eller större sammanhang. Det kan vara ett snabbt sätt att bilda sig en uppfattning om texten är intressant nog att återkomma till för aktiv läsning, men ger ingen djupare inlärning eller förståelse i sig.


Snabbläsning
Snabbläsning är en teknik som går ut på att öva upp hjärnan att ta in innehållet i en text mer än dubbelt (enligt vissa upp till hundra gånger) så snabbt som vid vanlig läsning. När vi läser ljudar vi texten antingen genom att faktiskt röra på läpparna eller att “höra” en inre röst som “läser upp” texten för oss. Genom snabbläsning försöker man träna bort rösten som anses göra processen långsammare. Det finns dock invändningar mot metoden och många experter ifrågasätter om vi verkligen kan tillgodogöra oss text när läsningen går så fort och utan den inre rösten.


Anteckningar
Rätt använt är anteckningar en mycket värdefull inlärningsteknik. Det är dock viktigt att ha en konkret plan för att de inte ska bli ineffektiva och anpassa hur du antecknar beroende på sammanhanget. Var inte rädd för att blanda språk, stava fel, använda dålig grammatik, göra teckningar eller modeller. Det viktiga är att dokumentera i stunden - renskriv sedan efteråt i lugn och ro (repetition är dessutom en av de bästa inlärningsmetoderna).

Medan du läser
Anteckna endast stolpar och enstaka, korta fraser eller formulera om den lästa texten för ökad förståelse. Risken är annars att du bara skriver av den befintliga texten vilken inte är tidseffektivt.

På möte
Om din uppgift under mötet primärt är att ta anteckningar så lägg all din fokus på att få ner så mycket av det som sägs som möjligt (du kommer troligtvis behöva renskriva efter mötet för begriplighet). Om du ska vara en aktiv deltagare i mötet och mest tar anteckningar för din egen skull bör du endast skriva ner korta stolpar och nyckelord för att inte hamna utanför diskussionen. Koncentrera dig på att fånga upp alla faktiska beslut och tidsplaner som tas upp och markera dem tydligt i texten.

På föreläsning
Kom förberedd! Ska föreläsningen utgå från en textbok så bör du i alla fall ha tittat igenom inledningar och sammanfattningar men helst även skummat igenom texten. Det är alltid lättare att ta anteckningar när man inte är bekant med ämnet. För de som lär sig bäst via text kan det vara bra att fånga så mycket som möjligt av det som sägs i text eftersom själva inlärandet kommer vid genomläsningen. För de som lär sig genom att lyssna kan det vara bra att fokusera på det som sägs och bara skriva ner enstaka stolpar under föreläsningen. Det kan dock vara en idé att snabbt efter föreläsningen skriva ner vad den handlade om ändå för säkerhets skull. Det kan vara frestande att spela in föreläsningen för att sedan lyssna på den igen. Detta är oftast inte det mest effektiva. Transkribering tar lång tid och att använda maskinella alternativ ger en obearbetad lång text som tar tid att tillgodogöra sig. Att lyssna igenom hela ljudinspelningen eller hitta de viktiga delarna är ofta onödigt tidskrävande.


Tankekarta/Mindmap
Att plocka ut fakta, nyckelord och begrepp och ställa dem i relation till varandra genom en tankekarta är ett sätt att visuellt förstå hur de hänger ihop. Oftast placeras ett centralt begrepp i form av ord, bild eller symbol i mitten och ett nätverk av sammanhörande begrepp ritas upp runt om kring med streck som markerar hur de hänger ihop. Detta är en teknik som fungerar särskilt tidigt i en inlärningsprocess för att försöka hitta de viktiga strukturerna bakom ämnet som studeras.


Flashkort
För ren faktainlärning kan flashkort vara smidigt. På ena sidan skriver du ordet eller begreppet du vill lära dig och på baksidan betydelse eller definition. Sedan är det bara att blanda korten och gå igenom dem tills de memorerats. Fungerar mycket bra vid språkinlärning, ordförståelse, multiplikationstabellen och liknande.


Ramsor/berättelser
En välbeprövad metod för att komma ihåg fakta är att skapa ramsor eller hitta på korta berättelser som innehåller den fakta som ska memoreras. Ett klassiskt exempel är Mor Vattnar Jorden Medan Jag Sätter Ut Nya Plantor för att komma ihåg ordningen på planeterna (detta var förstås när Pluto fortfarande var en planet, numera kanske “jag” skulle sätta ut nypotatis istället).


Minnespalats
En vanlig metod för att komma ihåg en stor mängd information är att använda sig av ett så kallat minnespalats. Den innebär att man ”lägger saker” man ska minnas på olika platser som man känner väl till, till exempel sitt hem. Genom att använda visualisering och associering till platserna, blir det lättare för hjärnan att komma ihåg informationen.


Självtester
Ett sätt att undersöka om du är tillräckligt förberedd för ditt prov eller tenta är att försöka förklara det du lärt in för någon annan, skriva ner allt du kan minnas i ett dokument eller be någon annan förhöra dig. För vissa prov eller tentor går det att få tag på tidigare versioner, ibland även med facit, för att lära känna upplägget och kontrollera sina kunskaper i förväg. Försök i så fall göra provet under förutsättningar som liknar de på provdagen så mycket som möjligt.


Repetition sent på kvällen
Studier visar att det kan vara nyttigt att gå igenom något du vill lära dig en sista gång strax före du går och lägger dig. Informationen finns då färsk i hjärnan när nya intryck från dagen ska bearbetas och arkiveras. Men studera inte i sängen! Du behöver din vila och nedvarvning för en god nattsömn.