Relativitetsteorin
Albert Einsteins relativitetsteori presenterades första gången 1905 och är en av de mest kända teorierna inom fysiken. Den består egentligen av två olika teorier, den allmänna och den speciella. Den speciella teorin hävdar att inget kan färdas snabbare än ljusets hastighet i vakuum och skulle en massa färdas i ljusets hastighet i vakuum skulle tiden stanna. Detta har gett upphov till den så kallade tvillingparadoxen, där ett par tvillingar skulle åldras olika om den ene är kvar på jorden och den andre reser i rymden. Rymresenären skulle vid återkomsten ha åldrats långsammare än den som stannat på jorden. Det är den speciella teorin som gett upphov till den berömda matematiska formeln E=mc² där E står för energi, m för massa och c för ljusets hastighet.
1915 publicerades den allmänna teorin, som byggde vidare på Isaac Newtons tidigare forskning. Enligt Newton skapar massa gravitation som drar till sig andra objekt med massa. Einstein lade till möjligheten att rummet kröker sig runt objekt med massa på grund av ett gravitationsfält. Detta innebär att ljus antingen kan kröka sig runt ett objekt eller fastna i omloppsbana runt objektet om dess gravitationsfält är stort nog. Om så är fallet kan ljuset slukas av gravitationskraften och ett svart hål uppstår. Under 1920-talet möte Einsteins relativitetsteori mycket motstånd bland forskare som ansåg att den var för abstrakt, flera av motståndarna skulle även visa sig ha starka antisemitiska motiv bakom sin kritik. Efterhand som fysiken som vetenskap kom ifatt Einsteins upptäckter klingade dock kritiken av.
