Dreyfusaffären

Dreyfusaffären var en politisk rättsskandal under slutet av 1800-talet där en judisk fransk officer, Alfred Dreyfus, anklagades för att ha spionerat åt den tyska krigsmakten. Dreyfus deporterades till Djävulsön och hölls fängslad där under fyra år. Snart började dock bevisningen mot honom krackelera, och det visade sig att ett stort antal dokument hade förfalskats för att få honom dömd. Frågan kom att dela Frankrike där nationalistiska och antisemitiska grupper ansåg att Dreyfus var skyldig medan stora grupper ifrågasatte bevisen. Efter att författaren Émile Zolas försvarat Dreyfus i ett öppet brev till den franske presidenten med inledningen "J'accuse" ("Jag anklagar"), eldades debatten på ytterligare och snart togs målet upp igen.

1906, mer än tio år efter gripandet, förklarades Dreyfus oskyldigt dömd och återfick sin position inom armén igen. Dreyfusaffären avslöjade ett utbrett maktmissbruk och anses vara ett tidigt tecken på den förföljelse som skulle komma att drabba Europas judar under de kommande decennierna av 1900-talet. 


Emilé Zola J'accuse
Källa: Wikimedia commons

Populära inlägg i den här bloggen

Åsna mellan två hötappar

Bild
En åsna som står mellan två identiska hötappar blir handlingsförlamad och dör till slut av svält. Uttrycket är en aforism och en paradox som syftar på möjligheten att göra rationella val. Om en rationellt tänkande varelse ställs inför två val kommer den att välja det mest fördelaktiga, men vid två identiska val uppstår obeslutsamhet och handlingsförlamning. Jean Buridan (ca 1300-1358) var en fransk filosof och logiker som brukar lyftas fram som upphovsman till sägningen, trots att paradoxen diskuterats av filosofer som Aristoteles och al-Ghazali före honom. Buridan lär själv aldrig ha nämnt något om åsnor eller hötappar i sina skrifter, men satiriker som kommenterat hans tankar har i efterhand liknat dem vid en obeslutsam åsna. Ursprungligen var sägningen att åsnan var precis lika hungrig som törstig och inte kunde välja mellan hö och vatten. Källa: Pixabay
Läs mer

Geocentrisk världsbild

Bild
Under antiken och medeltiden var den geocentriska världsbilden rådande i Europa. Föreställningen var att jorden utgjorde universums mittpunkt, och solen och alla himlakroppar kretsade runt jorden istället för solen (heliocentrisk världsbild). Synen på jorden som universums mittpunkt stöddes starkt av den katolska kyrkan som ansåg att teorin stämde med deras teologiska övertygelse om människans centrala funktion i världen, och det var först en bra bit in på 1600-talet som andra teorier började vinna mark. Vetenskapsmännen Nicolaus Copernicus, Tycho Brahe och Galileo Galilei var alla tidiga förespråkare av en heliocentrisk världsbild men motarbetades av kyrkan. Idag är den heliocentriska världsbilden vedertagen. Källa: Wikimedia commons
Läs mer

V-tecknet

Bild
Att hålla upp pek- och långfingret i ett v-tecken med en i övrigt knuten hand med handflatan vänd framåt blev en populär gest för seger för de allierade i samband med andra världskriget. I början av 1940-talet drevs kampanjen V pour victoire (“ V för seger ”) i franska och belgiska nyhetsmedia, och när bilder av v-tecknet började dyka upp på husväggar i Belgien, Nederländerna och norra Frankrike spreds gesten snabbt till andra sidan Engelska kanalen och resten av ockuperade Europa. Winston Churchill var en varm förespråkare av kampanjen och sågs ofta använda gesten. Under 1960-talet kom gesten att mer förknippas med en uppmaning till fred som en protest mot Vietnamkriget under den amerikanska hippierörelsens framväxt. I Asien och framför allt Japan har tecknet länge varit populärt bland unga när de blir fotograferade. Det gäller dock att se upp i länder med koppling till det forna brittiska imperiet, om gesten istället görs med handflatan utåt är det en grov förolämpning. Källa: Pixab...
Läs mer